Synen på fangirls gör mig rasande!
LÄS den och håll med mig att den är bra!!!
""Klockan är halv ett på natten och jag sitter i en biosalong omgiven av 400 tjejer, samtliga fullladdade med popcorn och en och annan McDonaldsmeny – vi har väntat snart fyra timmar på premiären av New moon. Jag är absolut inte äldst i publiken, även om de allra flesta är i tonåren. Och medan en sista trailer segt rullar fram försöker jag febrilt komma på vad som var min motsvarighet till Twilightserien. Det är svårt. Vad fanns att tillgå när jag var tretton? Grottbjörnens folk?
Nej, det har inte gjorts mycket för tonåriga tjejer, och det är en svältfödd biopublik som till slut får sitt lystmäte av varulven Jacob och vampyren Edward i muskulös respektive tanig bar överkropp. Det skriks, det applåderas, det snyftas lite. Jag har inte känt mig lika peppad, inte känt samma upptrissade stämning bland unga tjejer sedan jag såg Destiny’s Child i Globen.
Det vedertagna ordet för de skrikande tjejerna runtomkring mig är ”fangirls”. Det är en nedvärderande term; i Urban Dictionary lyder förklaringen ”en rabiat ras av kvinnor”. En svensk blogg beskriver fantjejerna som ”satans gallskrikande påfund”. Det är så klart inget nytt, se bara på hur pojkbandsälskande tjejer hånades – eller som bäst fick en klapp på huvudet – på nittiotalet. Och nedvärderandet av Twilighttjejerna, av fangirls, gör mig rasande. Deras gallskrik handlar om en kollektiv upphetsning över något, en grupptillhörighet, en hängivenhet. Seriöst, fangirlshatare, har ni aldrig varit på en fotbollsmatch? Det har jag. Det var ett inferno av löjligt skrikande, bärande av fula mössor, gråtande vuxna människor och hysteri. Sportfanboys får dagliga seriösa tv-sändningar av sin motsvarighet till Edward(Zlatan?) medan fangirls får en och annan von-oben-artikel om fenomenet hysteriska tonåringar.
Jag älskar att Twilight finns. Filmen kanske inte är ett cineastiskt mästerverk, och böckerna kanske inte håller fullt ut för en genusanalys, men Twilight är en helt ovärderlig present till unga tjejer. Jag önskar att jag hade haft en Twilight eller en Hungerspelen, eller en Harry Potter för den delen. Min generation fick hålla till godo med Kitty eller neandertalerotik. Eller den där vedervärdiga incestboken Blommor på vinden. Jag tänker gå på premiären av nästa Twilightfilm också, och jag må vara lite för hämmad för att skrika så här i 30-årsåldern, men jag ska åtminstone solidariskt pipa lite inombords."""
Fabbe som visade artikeln!!
vad tyckte du??
